sa nyss hej då till min bästa vän som lämnar mig för australien i ett år. ETT ÅR! kan inte ens vara utan henne i en vecka och nu ska hon vara borta i ett helt liv. nästan. vi har åkt bil i dag, debut som bilförare i stan! för henne då, inte för mig. är la van. det var spännande, blev avsläppt på centralstationen och gav och fick tusen kramar. dags för mig att skaffa nymodigheter som skype nu kanske. åh vad det här kommer bli ett långt år. kommer säkert bli bortgift till någon massmördaraborigin. nej så illa lär det väl inte bli, men lite läskigt att hon kommer vara så långt bort. nu ska jag sluta vara svart och svår. om jag har tur hälsar jag på i februari!!! så det är dags för mig att säga bye bye fylla och välkommen sparkassa och mysiga hemmakvällar. om det är någon annan som vill sponsra den här resan åt mig får ni gärna sätta in pengar på mitt konto. tack på förhand!
har suttit och kollat runt och dregglat lite på tradera en stund nu, vet inte om jag klarar mer. inser att jag är i stort behov av nya kläder. och just nu har monki verkligen a l l t. och jag har inte ett öre. so kliché. folk säljer massa fint men då tänker jag att det kan man inte ha på sig, för varför gör sig folk av med saker om dom själva skulle vilja ha på sig det? skulle aldrig göra mig av med något som var fint. men jag har inget sådant egentligen, känner mig liksom aldrig riktigt dressed for success. hur mycket jag än försöker. skulle vilja att det blev lite fler festligheter omkring mig så att jag fick chansen att åtminstone kunna säga att jag har försökt. 
i morgon börjar mitt liv igen, det har varit inaktivt ungefär hela veckan. varför? för att jag varken har liv eller vänner. eller ok, har ganska många vänner men dom har ett liv. det är så sorgligt att hon som varit min bästa vän hälften av mitt liv, eller åtminstone den delen av mitt liv som är av betydelse, åker till andra sidan jorden på måndag. vem ska jag dra alla interna stockholmskämt med nu? INGEN. crème de la crème kommer inte alls vara lika kul, ingen kommer fatta. men det är tur att nymodigheter som internet finns, kan ju inte påstå att hon är en flitig användare men det kanske ändras på nu. ska väl återgå till fråga olle-dokumentären jag, även om jag är livrädd. fetischer som man aldrig i livet kunde tro existerade...
hej! hade en helvetisk bussresa hem från götlaborg i dag. busschauffören var ta mig fan det dummaste jävla åbäke någonsin. (och mitt i detta inlägg var jag tvungen att avbryta för att en spindel stor som en tallrik klättrade på min vägg). hur som helst tog denna busschaufför varje genväg han kunde hitta utan något som helst positivt resultat, istället för att hålla sig på den vanliga vägen. vet inte om han ville ta tillfället i akt och utnyttja sin roll, för han tutade på varenda jävel som kom i hans väg, eller om han bara var ute efter att våldta vägen. har slösat 30 minuter av mitt liv på en jävla idiotbuss som bara åkte runt runt runt. det var tur att jag kom hem, för jag var hungrig som en mammut när det enda jag hade lyckats få i mig på hela dagen var lite blaskigt kaffe. tycker ändå inte synd om mig själv, lyckan är trots allt total för jag kammade nyss hem en festivalbiljett för ynka 600 konor. emmaboda tredje gången gillt! jag är nöjd. är ännu mer nöjd för att mamma står i köket och steker rödspätta för glatta livet, vet inte ens om det är gott men det spelar ingen roll. är fortfarande hungrig! och halv 8 hos mig på det.
god kväll vänner!
                   men vi är två om tristessen, 
                   en hårsmån från successen
försöker sammanfatta helgen som börjar lida mot sitt slut. den största och viktigaste frågan jag ställer mig är: varför var jag en sådan jävla surtant för? det fanns liksom inga anledningar. varför påstår jag att jag inte behöver någon? behöver alla! ni ser ju själva, kan inte ta vara på mig själv för fem öre. så, ska bli en bättre människa och inte alls skita i allt. jävla dumheter.
i eftermiddags satte jag mig i bilen och körde gasen i botten till k-town, det behövdes kan man säg. mötte amanda på maxi och shoppade loss med henne + parents, kände mig verkligen som en i familjen när vi satt samlade runt bordet och krigade om salladsskålen. true love. har skrattat mig 4 hg slimare efter en rond parlamentet på amandas partysäng. det var skitfränt att köra 110 km/h på en bäcksvart motorväg hem, det kan jag lova er! ska göras fler gånger. nu är det väl tomt i plånboken utom en ynka 20-lapp som jag tyckte synd om. på måndag lär det eka x3 däri när jag köper biljett till sommarens bästa attraktion, emmaboda. nu ska jag se idol-reprisen och sedan faceplanta min kudde.
blev väl inte världens bästa kväll på Henriksberg i går kanske, men höll mig till mitt löfte och sket i allt. även om det blev lite rastlöst och dog ut så småningom. hängde med kungsbacka kommuns rockigaste grabbar + kvinna och sen var det inte så mycket mer med det. var till slut så bitter (kanske lite väl bitter för mitt eget bästa) att jag inte ens vände mig om på vägen hem utan höll min käft och gick till min buss. det finns liksom ändå en anledning till varför jag är med i facebookgruppen "being a strong, black woman who don't need no man". behöver ingen! utom amanda i dag, som ska göra min dag med sveriges, eller kanske världens, roligaste komiker och annat trams. om mindre än två veckor åker jag till malmö! sjukt dejligt.
sitter i min gråt/mys-outfit och väntar på att tårar ska komma. hade egentligen bestämt mig för att inte blotta min själ på internet men hade inget val. mamma är jätteinsatt i ett program om historia på tv så henne går det liksom inte att få liv i. hade inte tänkt blotta min själ för henne heller, men hade i alla fall haft någon att säga NÅGOT till. vet inte riktigt vad det är jag väntar på att tårarna ska komma för egentligen. är inte ens ledsen, bara brutalt nedstämd. har kanske sagt två ord på hela dagen. är inte säkert att jag har någon röst kvar alls. är lite förvirrad, funderar starkt på att sätta på någon galen arg utav bara helvete-musik som jag inte har hört så mycket som en susning av sen jag gick i åttan typ. fast ändå inte. borde lyssna på något spralligt, typ dansmusik typ robyn. vet inte vad jag vill få ut av detta är bara fasligt sinnesförvirrad idag! i grund och botten finns det egentligen en anledning till det här fullkommligt, för vissa andra människor, irrelevanta inlägget. men jag känner ändå någonstans att WHO GIVES A FUCK. precis just nu började jag skita i allt. i morgon börjar ett nytt liv utan såna här martyrfasoner. tack och hej!
vill sparka på dom som tror att
kärlek är något man kan försörja sig på,
som tror att mod har någon betydelse,
som tror att förlåtelse och kyssar
kan trolla bort rädsla och problem,
som tror att man kan gå hand i hand
genom eld över glas.

vill skrika åt dom som tror att dom förstår,
som tror att ingen ser, att det inte finns någon
som ser igenom verkligheten, som tror att
dom lever i en värld där kärlek beskyddar dom,
som tror att någon alltid ska finnas där,
som tar någon för givet, som tror att dom har funnit
lyckan och att det finns någon som är den rätte.

felfelfelfelfelfelfelfelfelfelfelfelfelfelfelfelfelfelfel
felfelfelfelfelfelfelfelfelfelfelfelfelfelfelfelfelfelfel
felfelfelfelfelfelfelfelfelfelfelfelfelfelfelfelfelfelfel

Sover hos dig på din nåder, rör dig fast jag inte får det. Önskar att jag bara drömde, att det var en vanlig söndag. Måndag morgon förra året, ångrar hela förra året. Ångrar att jag aldrig svarade, att jag bara lät dig vara. Samma nätter väntar alla, utan dig är alla kalla, långa mörka utan sömn. Du ligger med nån annan tönt.

samma nätter väntar alla.
jag väntar inte på någonting, förväntar mig ingenting.
!hola¡ eller är det tvärtom? ligger i sängen, ska sova, är dötrött. hektisk dag, byta-hem-dag, handlade med mamma. förstår inte varför vi alltid måste handla på, vad jag anser vara natten. när solen har gått ner och alla har gått hem till soffan och affärerna ekar tomma, DÅ passar mamma på att ta sig en shoppingtur på ica. GÖTT att gais vann igår för övrigt, på hemmaplan. sånt är fint. man tror inte att jag är den som bryr mig, men det är jag. nu är jag det, blev faktiskt lättad när jag fick besked. tänkte i fortsättningen vara jätteinsatt och känna mig lite mer intellektuell, när det typ är slut (?). är glad för mamma låter mig ta bilen till ett "möte" jag har i mölndal imorgon, vilket också innebär att jag kan gå upp en timme senare. är väl dags att njuta av det nu genom att sova tänker jag. peace out biatches!
COYG! eller? besvikelsen när man har bestämt sig för att inte gå på derby utan istället spara pengar men trots detta ångrar sig samma dag och inte har biljett. den är hemsk! hoppas grabbarna är lika ledsna som jag. men har haft heldag med anja så någonstans jämnar det som tur är ut sig. såg blue valentine och målade alla 20 naglar, lagade pasta bolognese, som det så fint heter, med ett år gammalt bolognesepulver. men det gick bra! blue valentine måste, för övrigt, vara den bästa och sämsta filmen jag har sett. alltså ryan gosling är aldrig snygg. men här, VAD HÄNDE?! vet inte hur många gånger jag ville gråta p.g.a. naken, skäggig, tatuerad ryan. dear. sedan satt vi och drägglade en stund över idoler så som amanda fondell till exempel. vilken brud alltså. ska gå och göra garderob nu, obviously big need big time.
vaknade med ett ryck tidigt i morse. så där som dom gör i skräckfilmer, sätter sig upp i sängen svettiga efter en mardröm bara det att jag varken var svettig eller ens mindes vad det var jag hade drömt. kanske beror på gårdagens alla positiva överraskningar. var väl så till mig att jag var tvungen att kolla om jag levde.
från och med i dag börjar mina pengar från arbetsförnedringen rulla in. tror jag. om en månad är jag rik igen, festival aa. kokar ett ägg, ska träffa anja om en timme eller så. ska bli trevligt. är fortfarande lite snurrig efter helgens alla eskapader genom staden. den här staden, snart lämnar jag den för bättre vyer. dock bara över dagen men det duger gott och väl! den kommande helgen blir vit så mycket kan jag säga, och nu menar jag det. drinking, no more. enough är fan enough och den nivån i det här spelet har jag uppnått nu. dags att stämma guran och dra en dänga.
à bientôt!
POJKAR, POJKAR, POJKAR












juli. när alla kvällar betydde att i fönstret röka och se solnedgången, se tågen försvinna bort i söder. att gå långa promenader genom stan i natten och briserna var ljumna och trycka varandras händer. att i ösregn kyssas till världens bästa band och värma varandra i en kall sovsäck. att dricka vin i någon annans lägenhet och vingla hem med någon man tycker om. att känna pulsen av ruset från händer på midjan, att krama varandra hårt innan avsked. att träffa människor man har saknat men inte ens känner. att pendla mellan två städer som aldrig sover. att dricka lunchöl på en parkbänk och låta någon annan ta ansvar för ens handlingar. att veta att man kan lita på en person bara genom att se in i dennes ögon.
bästa köpet!



när det hade gått alldeles för lång tid och jag fick känna doften av din nacke. när jag kände mig trygg med din arm om mig och allt som kunde komma emellan oss då var en cykel. när du visade mig din värld och jag trodde att det var den enda som fanns, att bara den som du levde i kunde jag leva i. när vi satt i soffan på en av alla hemmafester och höll varandra hårt hårt för att aldrig släppa taget, ibland la du ditt huvud på min axel och den lilla tyngden var allt som fanns och den var bara positiv. när du spelade på din gitarr för mig och jag blundade för jag ville aldrig att du skulle sluta. när jag låg bredvid dig under samma täcke i mörkret och ingen av oss riktigt vågade möta den andres läppar, hjärtat slog fort, men vi gjorde det ändå och kunde aldrig sluta. när vi höll om varandra hela natten och jag fick känna din nästipp mot halsen och jag vilade mitt huvud i den lilla gropen nedanför ditt nyckelben. när vi promenerade genom parken i din stad och såg människor som höll varandra i handen men det gjorde inget för det gjorde vi också. dina ögon och mina ögon, dina händer och mina händer och du berättade allt om dig själv som jag redan visste för jag hade målat upp en egen bild. när du kallade mig fina ord och viskade saker i mitt öra så att ditt hår kittlade mig på kinden. dina händer var de finaste och dina läppar de mjukaste.
vill bara uppmana alla till att läsa http://sprutorgasm.blogg.se/, typ bästa bloggen! en väns vän. trodde jag skulle dö när hon la ner för typ tre månadersedan, gick utan förhoppningar in på den ikväll igen och upptäckte att hon hade börjat om på nytt. så skönt, den lyser upp min vardag. tack och hej.




kanske bästa sommaren
och vem är väl jag i denna främmande värld
att försöka mig på något så opålitligt som kärleken?
han ser ut genom sitt fönster med grumlig skalle,
mot en dimma och ett hav av drömmar som
väl aldrig uppfylles.

vem är jag att försöka trotsa all ondska i världen?
du blundar och ser rådjursögon. vad är väl det,
att kunna drömma när allt är svart. vad är livet värt då?
han ser på sin spegelbild med grumlig skalle,
på en grå blek. eller ung och vacker? fylld av lyster.

vem är han att försöka bli av med en rädsla
som ständigt tränger sig på i positiva stunder?
han är ingen kämpe, tar dagen som den kommer
och tänker att den dagen, den sorgen.
det finns inget substitut för det
som en gång gått honom förlorat.
han är ingen hjälte.

bara pojken som vill känna doften av en flickas hår.
pojken som vill känna läppar mot sin mun och
en flickas tunna, mjuka midja mot sin hand.
Vet han om att du inte kan släppa tanken på hans ögon,
att dom finns där när du blundar
Bryr han sig om att du vill mer än att bara mötas
i en dimma av minnesluckor och bakfylla, att han betyder mer än bara en vän
Försöker han, som du, få veta vad du tänker och se dina känslor på minspel och gester, oavsett i vilket tillstånd ni båda befinner er i
Smyger han in sin hand i ditt hår och vill aldrig släppa,
anstränger han sig för att minnas doften, blundar han
Flätar han någonsin in sina fingrar i dina för att aldrig vilja låta dig försvinna,
för att alltid vilja vara din
Kan han gångertabellen, vet han att 1 x 2 = 2,
ser han till att du aldrig saknas

Gör han det, försöker han?





S K A  B L I  S N Y G G !
sitter på bussen hem och längtar efter min lasagne. har varit hos Caja med Amanda som fick sig en ny sjukt snygg tatuering. i går var jag med Hannes som lekte dyr och shoppade prydligt. hann med sju ställen på kvällen. blev förbannat mycket öl och jag antar att jag hade kul eftersom jag mår som jag gör nu, minns inte. har ätit på pizza hut i dag, måste varit det bästa min mage har fått på länge. fram tills jag får min lasagne så klart. det var romantiskt, ett bord för två. men ville nästan döda servitrisen, alldeles för jävla käck och långsam på köpet. vill ha fler såna där festliga kvällar som i går. hängde bara med grabbar, träffade min bror på ett helt otippat ställe, utbytte känslor och så vidare. är nöjd med helgen. over and out.
det här är inte bra. i dag är dagens beskrivning för hur jag känner mig och ser ut frikyrkligt kioskmongo, och det är alltså inget positivt. skulle liksom börja vara fräsch, annat är det med hur jag KÄNNER mig. det vill säga för jävlig. jag och anja ingick en pakt, men jag vet inte om den fortfarande gäller så som vi beklagar oss. nåväl, jag får väl försöka ta tag i det snarast möjligt. har i alla fall plattat håret, sitter och försöker komma fram på mcdonald's telefonlinje. tänkte nämligen ta jobb där, har ni vägarna förbi avenyn mitt i natta kanske vi ses någon gång.
i dag har mamma utyttjat mig och mitt körkort igen. gick upp halv åtta för att köra bilen till service. nu får den fan vara hel. ragnar däremot är sjuk och har ont, hoppas det läker snart för jag är redan trött på feta salvor och ångest över att kanske förstöra två timmars arbete. håhå!
min nya vän heter Ragnar och jag ska älska honom som den bästa pojkvän


det här är ungefär allt som finns av natten. det var himla fint!