har svårt att tro att någon har missat dagens händelser på Limhamn i Malmö. jag var där. deltog för första gången i mitt liv i en demonstration för att jag mer och mer har insett hur viktigt det här är. kom inte dit för att hata någon, inte polisen och inte Stefan Jacobsson, hans parti eller deras yttrandefrihet. ser annorlunda på mycket nu. efter att polisen ridit ner folk som vill ha ett tryggt Sverige, efter att dom kört på folk med kravallfordon som vill ha ett tryggt Sverige och missbrukat sin makt i brutal våld. jag trodde polisen var där för att skapa trygghet, men jag har aldrig känt mig så otrygg i deras närhet som när jag var tvungen att springa ifrån dom idag för att inte bli slagen. borde kunna känna stolthet över att bo i ett land där yttrandefrihet och demokrati ska vara en självklarhet för alla, men är istället så otroligt besviken på vad som från och med idag i mina ögon är auktoritära svin som skyddar människor som förstör vårt samhälle. jag hoppas så att mina vänner i Göteborg slipper det här när Svenskarnas parti kommer dit imorgon för att propagera. att dom får visa att rasister och nazister inte är välkomna på våra gator, att polisen inte väljer att misshandla mina vänner för att SvP ska få framföra sina åsikter i lugn och ro. no pasaran!