kära få bloggläsare, modersinstinkten är fortfarande ett ytterst oroväckande fall. jag undrar om det bara är en fas eller någon permanent hjärnskada. jag måste ha fötts med det i mig. idag var jag och handlade på ica med mamma, från ingenstans dök en pojke på typ 3 år upp med hjälm på skallen och minikundvagn framför sig. det lilla huvudet tittade upp på mig och log det sötaste leendet någonsin, jag höll seriöst på att falla ihop på plats. herregud. dricker glögg i skrivande stund, hur juligt som helst. fast mest av allt vill jag bara att julen ska vara över. det skulle innebära att allt vad operation heter för alltid är över för min del, förhoppningsvis. woop!