jaha, och här sitter jag med min nyfunna vän urinvägsinfektionen. inte så trevlig men vi överlever nog varandra! jag ska parta skitmycket i helgen bestämmer jag för på fredag får jag mitt ynkliga bidrag från af. yes! ska se till att shoppa upp en tusenlapp eller något också. i morgon är det ny månad och 23 dagar kvar till julafton. är alldeles sentimental för det här året har gått dödligt fort, mycket fortare än vad dom vanligtvis gör, och det är så mycket jag skulle vilja göra igen. bara förra helgen, den vill jag ha tillbaka för den var fantastisk. träffade nytt folk och mina bästa människor var med, det kanske jag har sagt innan. men det hände så mycket bra i år och jag vill inte att det ska vara slut riktigt än. ändå är det bara en månad kvar tills det är dags att börja om. känns inte som om jag är redo.
jaja. i morgon ska jag inte bara öppna min chokladkalender, utan även åka en sväng till vårdcentralen så dom kan bekräfta min sjukdom om det nu är värt att kalla den för det. sov sött, loca people!

en prince försvinner långsamt mellan mina fingrar och jag försöker förstå varför jag låtsas gå på moln för något jag inte vill ha. är inlåst med det tragiska faktum att jag inte vet vad jag vill. står i ett rum med nya dofter och omfamnar en kropp jag inte känner. utan att veta vart födelsemärken eller ärr sitter, utan att veta vad det är för färg på väggarna. får inte fram ett ord för det är så tyst och jag vill bara känna som du känner. är inlåst med det tragiska faktum att jag inte minns ett ord av vad du sa, men jag tror att jag precis bestämmer mig.

hej små människor! har precis vaknat från en sån där äckelbakismiddagslur. den behövdes, har sovit typ två minuter under detta dygnet. sitter och lyssnar till berit som verkar vara i färd med att rasera hela samhället där ute, samtidigt som jag försöker få i mig en portion chili con carne. i går hade jag det väldigt mysigt (för att låta extrem) med vännerna mina. vi som ännu inte är tjugo år fyllda blev lyckliga över att få bli insläppta på sejdeln som ständigt kommer med nya konstiga regler om hur och när dom vill ha sina kunder. NI KAN JU VARA GLADA ÖVER ATT VI TROTS DETTA FORTSÄTTER SPONSRA MED VÅRA STACKARS PENGAR SÅ ATT ER PUB STÅR KVAR. blev av med en ny "hippt hak-oskuld" när jag senare med nytt sällskap kilade vidare till calor. fattade ingenting, för att komma till toaletten var det rena rama labyrinten och det var sjukt hög musik och folk trängde sig med sina bara magar. minst sagt obehagligt. kändes som en tripp till 80-talet, för mig som aldrig ens har varit där innan liksom. tur att vi hittade ett hörn där ingen kunde se oss.
funderar på att chansa på att jag kommer orka få i mig en äggröra också, trots tillståndet, bara för att det låter så förbannat gott. jaha, det var väl allt jag hade att meddela. hoppas alla andra också hade en fräck lördag!

tänkte att man kanske inte kunde vara lycklig på riktigt, har aldrig vågat känna efter. är rädd att det ska göra ont om man känner efter för mycket. som att pilla på ett plåstrat skrapsår fast man vet att det kommer kännas otrevligt. vi fingrar på en cigarett ihop, jag vill veta när döden kommer och jag vet inte varför jag gör så här. jag vet inte om jag väntar på den eller hoppas på att den ska komma. och jag bryr mig inte om något händer för jag är ju med dig nu. tänker att jag kanske alltid vill ta livet av mig så här med dig. och alltid vakna med dig under samma täcke.

guten abend! sitter återigen euforisk över en fantastisk bakfylla som jag så duktigt har gjort mig förtjänt av. i går var trevligt på alla håll. åt varmrökt lax och cheesecake hos morbror, så djävulskt gott! körde genom dimman på en kolsvart motorväg till kungsbacka på kvällskvisten för att dricka virre hos amanda, hemskt uppskattad tjej den, tjohej. vi gick till l'assassino, andra långgatan i sitt esse. jävla galningar till killar det finns där alltså, började inbilla mig att jag kanske var en känd snygging men dom var nog mest bara fulla. utom han som ville prova min fårskinnspäls, det tyckte jag var rörande. att han tyckte den var så fin att han kunde tänka sig att ge mig ett bra pris för den.
mötte på hemvägen, som sig bör, upp hannes för mat. en vegetarisk burgare senare satt vi på bussen hem och så var det med den lördagen. jag är väldigt nöjd fast att det inte blev något med jj. nästa gång. doo doo, beep beep!

jj ställer in en dag innan spelning. satan. vad nu göra? supa bort sorgsenheten, ge sig ut ändå? hångla, skratta, ramla. enda alternativet.

i morgon kväll ska jag se jj! äntligen. har väntat på att en sådan här kväll ska anlända till göteborg i flera månader eftersom jag lyckades somna ifrån dom på emmaboda. är jättepepp! bestämmer också med lite gråt i halsen att jag gärna vill se maskinen live, som jag missade förra året, innan jag dör. jag fick inte se dom för isak för han tyckte inte att frej var värd det eftersom han är så otrevlig. men den där ursäkten hade säkert rötter i någon dispyt som han ännu inte hade förträngt, det var väldigt bestämt. man kan ju hoppas att jag gjorde oss båda en tjänst, så att jag inte har missat något. han kanske hade fått syn på isak mitt i publiken och löpt amok eller vad som helst, jag vet inte.
hur som helst. ska göra halland också, morgondagen till ära. en snabbvisit hos släkten där jag kommer äta allt som är ätbart. att åka till falkenberg är för mig lite som en vallfärd, al-hadjdj eller vad man nu vill kalla det. ungefär. man blir alldeles salig i miljön som erbjuds. blir väl lika salig när jag stannar hos amandis i kungsbacka och fekkar loss en sväng. ja, jag tror att alla vill veta annars hade jag inte skrivit det här! nu ska jag göra det jag alltid gör - skala potatis. trevlig fredag!

tror inte att någon, inte ens du eller ens jag, förstod vad det betydde att veta att du fanns eller att du försvann. det känns fortfarande inte fast att jag vet att ingen kommer tillbaka. kunde sakna dig fast du stod framför mig, som om jag redan visste. sedan, vart jag än befann mig såg jag dig. känner ändå ingenting. du är bedövande. som när du tryckte mig hårt intill, släppte aldrig. du var bedövande mot allt utom beröring och andetag i nacken. jag visste hela tiden att du var där, ändå var jag säker på att dagen skulle komma som till slut kom. och jag blundade hela tiden, känner ingenting. men ändå fortsätter hjärtat att slå så förskräckligt hårt.

jag har inte gjort något vettigt i dag, bara kollat alla program som jag har missat under veckan som varit som går att se på internet. och så tänker jag klaga igen, men inte för nöjes skull utan för att jag blir så ledsen. jag trodde inte man kunde hata människor. eller alltså översittare och envåldshärskare, typ hitler, får man hata hur man vill men människor man bor i samma stad som och liknande. jag brukar bara ogilla men nu, om sanningen ska fram. jag vill inte ligga med denna person. människor som söker bråk för att få uppmärksamhet och kunna snacka skit sedan bakom ryggen BARA för att, jag vet inte ens varför. varför? människor som vill ha bekräftelse av allt som rör sig för att dom är SNYGGAST och kan ALLT oavsett hur dumma i huvudet dom än är. människor som verkligen kan dra ner ett helt gäng i skiten en fredagskväll när man faktiskt vill ha kul som fan. människor man verkligen skulle vilja slå så hårt på käften att dom tappade andan och förhoppningsvis kunde lära sig en läxa. men det GÅR inte, för att den här personen är oåtkomlig hur mycket man än försöker och hur nära man än är. och det kanske är bra för jag vill ens inte röra, det är inte värt det. nu vet jag att jag hatar dessa små idioter som älskar sig själva mer än allt annat. dom är inte värda så mycket som skit i en latrintunna. och jag vet att jag aldrig mer behöver se åt denna person. och det gör mig så glad att jag ska gå och baka en kladdkaka. yao!