är precis hemkommen från två och en halv pommestallrik på sejdeln, aldrig igen. har sagt grattis till min syster, hon fyller byxa idag. vuxet! har fått mina balskor. precis så höga som man vill ha dom, första och förmodligen sista gången jag beställer något på internet som det inte är något fel på (peppar peppar). tråkigt att jag har paddfötter bara men det ska väl lösa sig det med. fredag den 13e var för jävlig, men jag stryker ett streck, går vidare. nu har jag bokat halkan också. hoppas jag inte kör ihjäl mig själv, eller någon annan. om några timmar ska jag frossa smörgåstårta. hej på en sväng!
åh, jag hatar min kamera. eller mest av allt hatar jag mig själv för att jag har varit klantig och tappat den och för att ha kyssts vårdslöst med tygväska och oskyddad kamera däri i en trång hiss. jävla fan. annars hade jag tagit jättemycket bilder hela tiden för ni är så fina och jag vill kunna titta på er om två år när jag kanske har förlorat Göteborg och sitter i en annan stad i solen med cigaretter och äckligt rödvin. förstås? dejligt. så nu ska jag spara fort fort till ett nytt objektiv för säkert hundratusen, men det ska det vara värt! ja, det var väl mest det. annars är livet ganska miserabelt just nu, även om det inte borde och även om det inte syns. det är tungt. men blir väl snart lättare. nu ska jag se plastikturisterna i repris. hej och hå!
jag minns dina händer.

vill bala i dessa underbara finisar. inga pengar, satan.
idag har jag läst ut, vad som kanske kan vara världens finaste bok.

Det gick en frossbrytning genom dem båda, de tryckte sig hårt intill varandra med ögonen slutna, och allt blev borta för dem i en kyss. Det blev en lång och underlig kyss. Han kände hela sin varelse lösas upp, och han hörde klockringning i öronen avlägset som från en liten landskyrka långt borta, mellan hagar och sädesfält. Det blev som en söndagsmorgon, han såg en krattad sandplan, pioner lyste rött från rabatterna, vita och gula fjärilar fladdrade kring buskarna och gräsen, och han hörde suset av stora träd. Han gick med henne mellan träden, men genom kronornas sus gick det redan ett vinddrag av höst, de gula fjärilarna var gula blad, och några var redan svartnade av frosten. [...] Men han släppte inte hennes mun, allt djupare sjönk de in i varandra, han tyckte sig på resa genom rymderna, i den vita måndimman brann en röd stjärna, först matt och slocknande, sedan starkare och allt mera nära, den växte och vidgade sig till en flammande brunn av eld, och han sög sig fast vid den med sina läppar. Och han tyckte sig förbrinna utan smärta, lågorna svalkade hans tunga som ett syrligt vin; och allt, mättnad och hunger, törst och svalka, solens hälsa och mörkrets ångest, dagens klara tanke och nattens månsjuka grubbel, all jordens lust och elände tyckte han sig suga ur denna brunn. 
idag ska jag jobba. har aldrig jobbat förut, detta är inte ett skämt. har aldrig haft ett enda seriöst uppdrag som har inneburit att man får lönebesked en gång i månaden. synd att man har en månads innestående annars hade jag varit rikare än vad jag någonsin har varit förut, i slutet av maj månad. hoppas jag inte blir bajsad eller kräkts på, vet inte riktigt hur äldre människor fungerar (förutom mormor och morfar). men det går nog bra.
i går köpte jag balbiljett, i morgon är det tre veckor kvar. jag har ett matteprov att slå ihjäl och jag kan ingenting. nu vill jag också passa på att så snällt be sommaren komma tillbaka. where u at? ses i helgen, jag har cash!!!
idag tittade Joel Alme in på Schillerska och spelade a young summer's youth för oss, det var fint. dagens väder har dock givit mig men för livet. vaknade upp till snöflingor på 5 cm omkrets ungefär, vred på persiennen igen och la mig och grät. det blev sol, det blåste hagel, det blåste regn, det blåste sol. sa jag att det haglade? nu är det högsommar med kyliga vindpustar och det är lite mer acceptabelt från min sida. gudarna gillar oss inte idag, kanske beror det på Usama bin Ladin, Gaddafis son? jag vet inte. men vad jag vet är att jag har ätit på tok för många toast, har på tok för lite pengar för månadens alla festligheter, på tok för lite dejt till balen och på tok för mycket tårar att vänta. ohoh! är inte sugen. men det ska nog gå bra, 27 dagar.
hatar människor som ljuger